Ja, detta är ett väldigt kärt resmål vi besöker så många gånger om. Denna gång den fjärde i ordningen. 

Väckerklockan ringde i ottan så vi skulle vara på väg och fixa balklänningarna det första vi gjorde. Hoppade i vanlig ordning på den gula lokalbussen - den man får hoppa på i farten och hoppas man får en plats att sitta på. Fick stå i stort sett hela resan, ett säte vart ledigt men jag offrade den för en liten liten tant som kom i sin pyjamas. Tanten bredvid tyckte det var otroligt snällt gjort och tackade flera gånger! 

När vi väl anlände på busstationen så samlades 13 gubbar som ville erbjuda skjuts på moppe. Man kan väl jämföra deras entusiasm med hysteriska fans som väntar på justin bieber efter en konsert. Det rycks, det skriks, det dras och det trängs. Allt för att varje en av dem ska få nån att skjutsa in till stan. Det tar ungefär en kvart att gå så vi dör nog inte av promenaden som de gärna vill låta oss tro att vi kommer göra. 

Vi kikade runt lite snabbt, efter dessa 4 vändorna börjar man lära sig vilka ställen man ska undvika och vilka man kan komma tillbaka till. Dock valde vi en helt okänd skräddare då vi såg att de hade liknande klänningar ute i butiken som vi var på jakt efter. Vi visade bilderna vi hade med oss och de började skissa upp hur vi ville ha dem. Sen togs måtten. Ja kära nån, allt mättes, halsbredd, armbredd, axelbredd, bröststorlek, midjan, magen, höfter på fyra olika ställen, runt låren och hur lång man slutligen ville ha den. Fick välja färg. Färgskalan var stor, men ändå svårt att bestämma sig! Jag visste att min skulle vara vit redan innan men bandet runt midjan fick bli mörkröd. Jag är oerhört nöjd med min! Ellen valde en gul med blankt band i midjan och en ursnyggt släp efter. 

Butiken hette Blue.

Sedan på eftermiddagen, när solen stod som högst på himlen, då normalt folk tänker stranden, nej nej, då väljer dessa töser att hyra sig en moppe då detta blivit en rolig sysselsättning i kontrast från att promenera överallt. 4 mil senare och svetten rinnandes från alla möjliga ställen hoppade vi av mopederna, köpte en biljett för 20 kr och besökte My Son.

Mỹ Sơn är ett tempelkomplex av religiösa byggnader som byggdes mellan 300 och 1100-talet och är byggda för att spegla olika gudars gudomliga hemvist. Templen har plundrats och under vietnamkriget förstördes flera tempel av bombningarna.

Sen bar det av 4 mil hemåt igen då åskan började mullra högre och högre från bergen. Vi återlämnade mopeden och beställde lite roomservice för att få lite energi. Varma mackor med skinka och ost att äta i sängen framför tv'n. Det var guld värt måste jag säga! Duschade lite snabbt och sedan ner igen och prova klänningarna. Min balklänning var inte ens färdig så jag fick komma precis då de skulle stänga men examensklänningen satt som ett smäck! Ellen hade beställt en "den lilla svarta" som behövde lite justering och en balklänning som även den behövde lite justering. Det blev en sen middag och sedan direkt till hotellet för att sova. 

Hotellfrukost är nog något man ALLTID ser fram emot, men här är nog skeptisen stor när man kommer ner och ska utforska vad det bjuds på. Idag did I go bananas on the bananacake. Det fanns att välja på rostat bröd, kokt ägg, stekt ägg, omelett, färsk frukt, kaffe, the, juice och COCA-COLA, muffins och banankaka! MUMS! Så positivt överraskade måste jag säga. 

Bussen tillbaka till Da Nang blev oerhört spännande. En av killarna som kastarpå folk. Ja för man blir bokstavligen inkastad , eller avkastad för den delen. Han skulle ABSOLUT sitta bredvid mig på bussen. Han trängde sig in längst bak där vi satt fyra västerlänningar och trodde vi satt tight redan då. Sen sätter han sig bredvid mig och lutar sig fram och lägger sin arm över mitt ben. Jag försöker skaka av mig honom. Kände inte för att ha en liten pojke med rynkiga och blåa händer nånstans i närheten. Sen märker jag att han sitter och tittar ner i urringningen, jag tittar lite snabbt på honom med en arg blick och han tittar snabbt bort. Går nån minut så sitter han nästan helt nedåtlutad och stirrar. Jag vänder mig sakta och blänger på honom, några sekunder går och sen tittar han långsamt långsamt upp och försöker se förvånad ut. Han inser att han inte kommer nånstans med mig så han går och ställer sig i trappen och börjar smeka Ellen lite lätt på låret istället. Vi krossade nog hans hjärta riktigt hårt då vi bara hoppade av bussen utan att säga hejdå. Ja stackars lilla pojke med skrynkliga och blå händer. 

Första gången jag ser ngt som är handikappanpassat i detta land. Dock förstår jag inte poängen då trottoarkanterna i övrigt är så pass höga att man själv får kämpa för att ta klivet upp. 

Please come in my sopp, you wanna buy? Try something on, if you donät like it's OK.

Jobbiga är att har de fått på en ett plagg och man inte tycker om det så ska de envisas med att de kan göra den så den passar bättre eller att de kan ändra den så man får den som man vill.. It only cost 25 dollar for you my friend. Priset stämmer aldrig då du gjort nån ändring - de måste ju använda mer tyg då man är större än deras provplagg.. jo jag tackar jag! men mycket fint har dem!

Vårat favorithak. Fiket på hörnan där vi kan titta på allt folk. Jättemysigt!

En av alla små mysiga gränder att promenera i.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jösses.. Nu var det länge sedan vi uppdaterade här!   Nha Trang var det bästa stället vi besökt i Vietnam. Det är ett ställe jag varmt rekomenderar. Det finns allt för alla. Sol och bad, stranden var jättefin och lång, varmt i vattnet, solstolarn...

Vistelsen i Nha Trang har nog varit den bästa på hela Vietnamresan och vi ångrar nu i efterhand att vi inte la fler dagar där. perfekt strand och mycket sevärdheter att fördriva tiden med.   På lördagen åkte vi ut till Vinpearland.  Åkte först ...

I tisdags var det sista dagen i Da Nang, som varit vårt hem de senaste 11 veckorna. På dagen var vi iväg och köpte blommor åt våra lärare och studenterna som hjälpt oss med så mycket. Vi hade bjudit in dem på middag på måndagen, men de hade ingen tid...

Fredagen var sista dagen på praktiken så vi hade med oss en gigantisk tårta för att visa vår uppskattning. Dessvärre verkade inte tårtan vara någon större favorit på avdelningen då de efter varje tugga log stort mot oss och suckade igen inför nästa. ...

Känsliga tittare, klicka på krysset längst upp i det högra hörnet på skärmen!!                                   ...