Idag har det hittills varit en bra dag.

Kom till praktiken imorse med lite ångestblandad magknip. Sedan stegade Dr. Houng in och spände blicken i oss och frågade hur gårdagen varit. Antar att han syftade på fredagen då vi smet lite tidigare i ren förtvivlan över att inte kunna göra någon datainsamling. 

Vi förklarade läget och visade sedan på datorn att vi var ute efter ett särskilt protokoll för att kunna göra våran datainsamling. Sen sa han med allvar att vi inte fick byta sjukhus, utan att vi faktiskt hade 6 veckor kvar på detta. Vi försökte förklara att vi trivdes jätte bra här på Da Nang hospital, men att vi var tvungna att veta om datainsamlingen gick att göra på de andra sjukhusen, om inte så är vi tvungna att byta ämne. Han lovade oss att om 6 veckor så ska det finnas många många patienter vi kan göra insamling på; 5-10 patienter om dagen. 

Kände att vi var tvungna att sätta lite hårt mot hårt fastän man ska vara tacksam och inte ifrågasätta allt här och berättade att vi var tvungna att skriva bakgrund och metod före ett utsatt datum, sedan hade vi ett visst antal veckor på oss att samla all data, göra omräkningar och uträkninar och sedan föra in det i ett statistikprogram och sedan dubbelkolla så allt stämmer innan vi kan göra något av det.

Då var det som om något klickade till. Dr.Houng rusade ut, kom tillbaka och ville diskutera ngt med oss. Vi förväntade oss en utskällning men han hade ringt till de andra sjukhusen och imorgon eftermiddag skulle vi besöka något av dem för att få börja våran insamling, för det var av stor vikt att vi hann klart innan vår deadline. Det kändes så otroligt skönt att få honom att förstå våran oro kring insamlingen och att det nu kanske kan komma ta fart!!

Efter praktiken gick vi förbi det stället vi känt doften av grillat kött. idag beslutade vi oss för att testa. En gigantisk tallrik med ris och sen fick man peka på de grönsaker man ville ha till. Jag valde bambuskott och groddar - wokade och en köttbit. Det var sagolikt även om det inte gåt att jämföra med hur det smakar då man grillar hemma så var det bara så underbart gott med något annat som frestade smaklökarna! =)

I eftermiddag får vi se vad planerna blir, fortfarande dåligt väder!

och Maggie- jag lovar att vi ska bli bättre på att lägga upp bilder! ;)

Tiden springer iväg!

Redan två veckor här i Vietnam nu!

Igår var vi på casino. Spelade bort 220 kr, men då kändes det som många kr. Vi klädde upp och tog taxi bort till andra sidan av staden, längs havet till de mer lyxiga ställena. 

Sedan fick man gå röda mattan in till club 99 där casinot låg. Väl där inne blev vi väl inte lika imponerade, väldigt litet och folket satt och bolmade cigaretter till höger och vänster. Vi började med att sitta vid spelautomaterna men där tog pengarna slut otroligt fort så vi gick bort till rouletthjulen. På vägen dit drar speakern i bandet av ett välkomnande till oss: "Give the foreingers a big applause" Hela stället stannar upp och applåderar för att vi har tagit oss dit. 

All mat och all dricka var gratis så vi höll till i baren och sedan fick vi inbjudan till en club som låg alldeles bredvid där de hade erbjudande för kvällen. Men vi ville testa stället vi sett bredvid hotellet ett tag så vi åkte hem. Döm av vår förvåning då det var stängt efter kl 23.15 på en lördag?

idag var det en motsträvig dag måste jag säga.

var på marknaden för att fördriva tiden och jag hittade ett par ursnygga men storleken var inte riktigt ok, tårna veks under sig själva och så klarar jag inte att gå hur snygga skorna än är. Så tjejen knuffade mig av stolen och sa "go away" jag fick inte ens ta på mina egna skor. Nehe, jag förstår inte riktigt hur jag kunde få henne så upprörd, men hon blev inte glad att jag inte kunde ha skorna iaf.

Sen kände vi att vi behövde lite mat i magen och gick till en lite finare restaurang. jag har fortfarande inte förstått knepet att äta kycklingklubba med sked. men ris fick jag iaf i mig. 

- så kära medmänniskor, jag kommer vägra äta ris på ett tag när jag kommer hem igen! (bara så ni vet)

När vi äntligen fick dem att förstå att vi ville betala så kom kyparen med notan. När vi lagt fram pengarna så sa han : no no, you have to pay 6.000 more.

- why?

han pekade på servetterna...

Japp, ni läser rätt, vi skulle betala 3.000 var för att vi använt servetterna de lagt fram åt oss. Visserligen kosta det bara 1 kr per skalle men det var så skrattretande. 

På väg till Big C (supermarket) hittade vi en ny marknad med hur mycket roliga grejer som helst som kanske tar nån vecka att utforska helt och hållet!

Imorgon börjar ytterligare en praktikvecka. Snälla håll tummarna för oss att det kommer igång att vi kommer till ett nytt sjukhus där det går att göra datainsamling!

När regnet faller får man snabbt slut på idéer att förgylla dagarna med! Igår blev jag världens lyckligaste tjej genom att gå till Han Market och shoppa nya skor! Blev behandlad som en drottning, fick sitta ner och de bytte och bytte och bytte alla tänkbara skor, behövde bara begrunda alla fina skor i spegeln och peka på nästa par jag ville prova. Hittade många fina pums, men eftersom underlagt här på gatorna är guppeligupp så beslöt jag mig för ett par snygga ballerina skor. Med nitar och spänne såklart, i äkta Angeliqa-anda. Priset började på 350.000 och jag skakade på huvudet och tackade för mig, sen frågade hon vad jag ville ge och jag tyckte det kändes dumt att skambjuda. Men hon sänkte själv till 250.000 och jag skakade fortfarande på huvudet och började gå, men hon tog tag i mig och frågade vad jag ville ge och jag sa 100.000, hon tittade på mig med stora ögon och sa no no no och skrev 200.000 och jag skakade på huvudet och sa 100.000 och hon bad mig höja det priset.. Det slutade iaf med 125.000 och tjejen var skitsur och jag var överlycklig! 41 kr för ett par jättesöta ballerinaskor. ja en sån liten sak kan göra mig oerhört nöjd över livet! haha!

Idag ska vi besöka Ho Chi Mihn-museet för att sysselsätta oss med något kulturellt!

Bilder kommer senare!

Våran "limo" som tog oss till restaurangen

Berättar om "empty glass first" -tävlingen

Fredric antog utmaningen

Amela och Lucica

Martin och Fredric

Dessvärre har vi stött på ännu mer problem och nu börjar det kännas lite överväldigande med alla motgångar!

Imorse var alla tekniker sena så vi passade på att fotografera undersökningsrummet innan alla patienterna strömmar till. Sen passade vi på att ockupera den ena datorn för att leta igenom och kanske hitta en gammal sinusundersökning och ta fram rådata genom dem. Vi hade fått visat för oss igår vilken flik man skulle titta under. 

Till vår lycka kom en sinusundersökning och de var så pass snälla att säga till så vi fick vara med. Sen bad vi teknikern skicka över datan till den andra datorn... Vi hittade protokollet, men det var helt blankt - ingen data alls. Vi fick då veta att data inte sparas. 

Frustrationen tog över och vi kände att detta var lite för många motgångar på en gång. Vi kan härmed inte göra datainsamling på Da Nang hospital och det känns jättestressigt nu då vi har 6 veckor kvar där. 

Ska vi byta ämne eller ska vi försöka få dem att låta oss göra studiebesök på de andra sjukhusen bara för att få veta om de lagrar nån sorts data innan ämnet byts. Stress över att vi har en deadline att lämna in bakgrunden inom två veckor gör saken heller inte bättre. 

Någon som har förslag på nytt ämne? Alla tips mottages med värme just nu!

Detta är första kvällen på länge jag kan säga att jag är riktigt riktigt mätt!

Alla vi svenska studenter blev utbjudna på fin restaurang med lärare och högsta ledningen på skolan. 

Först kommer det in öl till oss alla fastän hälften tackat nej så var det insisterande att vi skulle dricka åtminstone ett glas.

Bakom köket fanns bryggeriet så vi har druckit hembryggt och färskt öl. Smakade riktigt bra måste jag säga som vanligen bara dricker vin eller cider (ja, enda punkten jag är riktigt riktigt tjejig på). Det blev tydligen sport att dricka upp glaset först med de äldre herrarna och Fredric, en av grabbarna i gänget hakade på och så fort glaset var tomt fick han in ett nytt. "Keep them coming" sa våran lärare och skrattade. Vi satt på restaurangen 1,5 timme och jag ska kanske inte avslöja hur många han hann få i sig, men han såg väldigt skelögd ut på slutet. 

Sen är det tydligen även tradition att den som går på toaletten först förlorar. Ja, det säger ju sig själv, dricker man man några liter, oavsett vad, det ska ju ut med! En besviken grabb när han fick nyheterna!

Efter det blev vi skjutsade till de andra tjejernas hotell och precis där bredvid finns en underbar glassbar.

Idag valde jag våfflor.. Så jag har haft cravings för såna länge nu så jag slog på stort. Fast laktos och gluten problem det senaste året är jag förvånad över mig själv att allt går så bra att äta.. Jag vet att jag borde låta bli, men aja. Får bita i det sura äpplet sen!

Haft en otroligt trevlig kväll och det var roligt att äntligen lära känna de andra studenterna, man har hittills bara mötts i trappen eller sagt hej på facebook där man tipsat om olika restaurangen osv.

Myggen håller på att ta livet av oss med. Ellen fick massa på benen i natt och jag vaknade med 5 st på rumpan, den myggan måste haft ett stort mål i sikte =P

Imorgon är det sista dagen på praktiken för denna veckan och jag må låta hemsk som säger det, men det ska bli skönt med helg. Vi känner att vi är lite otacksamma, men om vi bara ska sitta av tiden, vad har vi då där göra när vi vill visa vad vi kan, vill lära oss och få så mycket utbyte av praktiken som möjligt!

Dags för skönhetssömnen nu!

Sweet dreams hemma i Sverige!

Jag vet inte om det är värmen som gör att vi är så trötta eller om det är frustrationen som gör att all energi tar slut. Bristen på det engelska språket kan inte vi beskylla någon för, men bristen på engagemanget gör att vårat engagemang dalar. Vi försöker dagligen att förmedla orsaken till vårat besök på Da Nang hospital. Men än, efter två veckor så har de fortfarande inte förstått vikten av att vi får göra våran datainsamling.

Vi fick iaf veta igår vart man kan hitta DLP som är en viktig faktor i vårt jämförande av stråldoserna och idag tjuvkikade vi när en annan läkare gick in i protokollen och hittade gamla undersökningar. Dessvärre går allt som har med huvudet och ansiktet att göra under samma namn. Så att gå tllbaka i tiden och leta efter sinusundersökningar vore lika lätt att hitta en glasbit i havet. Patienterna sparas inte i RIS'et och det finns inget PACS att tala om. Att gå in i protokollet och hitta en sinus kräver att vi måste ha alla remisserna i pappersform. De försvinner tillsammans med de utskrivna bilderna så det känns lite svårt.. Omöjligt kanske är att ta i just i detta skedet iaf. Lite tilltro måste vi ändå ha. 

Till helgen hade vi tänkt att åka till Hoi An och unna oss en liten weekend, men vädret lovar regn så vi skjuter på den resan till nästa helg istället.

Vad vi ska spendera helgen med vet vi inte. Återstår att se!

De jobbar oerhört effektivt här :p

vacker va? :)

 Alla Hjärtans Dag 

Dagen började med praktik. Ingen syn av våran Dr. Houng. han var där 10 minuter igår. Nej idag har det varit tekniker som vägrat kommunicera  med oss. Så tillslut kände jag mig som en finne i röven på teknikern varje gång han skulle göra ett huvud. Jag frågade varje gång om det var en sinus - no suckade han åtskilliga gånger, men tillslut så svarade han ja. Äntligen, vi har nu 3 insamlade data och efter en diskussion med Hans, fysikern på Ryhov så inser vi att det kommer bli omöjligt att göra en jämförelse i stråldos då data inte lagras. När undersäkningen är färdig försvinner även bilderna med all data vi behöver - spännande! Vi får se imorgon om det går bättre om vi kan fåkontakt med nån som förstår några ord av engelska iaf. Igår ritade vi som sagt bilder på små lappar så att de skulle förstå oss..

Känns väldigt stressigt med allting och jag hoppas att det kommer till en lösning snart, annars måste vi lägga omstrategi och kanske även ämne? Men så drastiskt ska det väl inte behöva bli? *ta i trä*

Idag har det varit Alla hjärtans dag.

Det är tydligen något som är väldigt stort här. Blommor överallt och sen ska ni se alla dessa tårtor.. 

Eftersom ingen av oss hade dejter ikväll så klädde vi upp oss fint för varandra och gick på hamburgerstället igen. Bara för att det var så gott igår. Efter det lyxar vi till det att köpa hem en tårta. Supergod var den. Sockerkaksbotten med ngt sött mellan och sedan äggvite-fluff som täckte och massa massa massa choklad....